Min blogg

Valkampanjen är i full gång. Debatten är stundtals hätsk. Enligt oppositionen har de flesta av de vackra vallöftena från förra gången ännu inte infriats. En central fråga är hur stort valdeltagandet kommer att bli. Jo, det finns vissa likheter mellan de kommande valen i Sverige och i Mali. Men här någonstans upphör likheterna.

Mycket talar för att Sverige står inför flera viktiga vägval där resultatet den 9 september blir avgörande för vilken riktning det svenska samhället tar. Dessutom är den så kallade ”regeringsfrågan” en stor osäkerhetsfaktor. Ändå framstår våra svenska utmaningar som futtiga i jämförelse med de enorma hinder och frågetecken som fortfarande kvarstår i Mali innan presidentvalets första omgång den 29 juli. En stor del av väljarna kommer inte kunna få sina röstkort i detta land med en yta tre gånger så stor som Sveriges. Kriminella och extremistiska grupper har bitit sig fast i de centrala delarna av landet där flera lokala politiker har utsatts för hot och attacker. Den senaste tidens mycket oroande etniska motsättningar i samma del av landet har skapat en oro för politisering av etniska skiljelinjer – något som aldrig tidigare förekommit i Mali. Det är med andra ord riskfyllt både att bedriva valkampanj och att gå till en vallokal och rösta i stora delar av landet. Lägg till detta ett utbrett folkligt missnöje över vad den sittande presidenten lyckats åstadkomma under sina fem år vid makten. Att hans handlingsutrymme varit ytterst begränsat spelar mindre roll på valdagen.

Trots de vitt skilda verkligheter som valen i Mali och i Sverige utspelar sig i finns en viktig likhet: Båda får troligen stora konsekvenser för den största gruppen som inte kommer att kunna rösta på valdagen: Barnen. Ungefär 20 procent av befolkningen i Sverige är under 18 år. I Mali är 50 procent under 15 år. Detta betyder att en majoritet av befolkningen är under 18 år. En majoritet som garanterat inte kommer att kunna rösta den 29 juli.

Vi vuxna har ett särskilt ansvar att på valdagen tänka på vilket samhälle vi vill lämna över till våra barn – inte bara för att barnen inte själva kan rösta utan också för att de val vi gör den 29 juli eller 9 september kan få betydelse under väldigt lång tid framöver.

Erikshjälpen arbetar på många olika sätt för att barns röster ska bli hörda runtom i världen. Som nämnts tidigare i denna blogg finns i Sverige den utmärkta checklistan Kryssa för barnen som en hjälp att inte tappa bort barnens perspektiv i valet den 9 september. I bland annat Mali stöder Erikshjälpen barnklubbar där barnen får träning i att göra sina röster hörda och försvara sina rättigheter.

I västra Burkina Faso, nära gränsen till Mali, har ett ytterligare steg tagits för att verkligen ge barn inflytande över beslut som berör dem. Sedan två år tillbaka väljer barnen själva en representant från varje by som ingår i ett nyinstiftat ”barnråd” i var och en av de tre kommuner där Erikshjälpen arbetar. Barnråden sitter med vid kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden och arrangerar själva möten i specifika frågor med politiker och myndigheter.

Inför kommunalvalet 2016 utmanade barnen de olika kandidaterna att avge löften om vad de skulle göra om de blev valda för att förbättra för kommunens barn. Löftena skrevs under av ledarna för de partier som ställde upp i valet. I dag ordnas regelbundna möten i varje kommun där lokalpolitikerna redogör för hur långt de har kommit med att uppfylla sina vallöften, inklusive de särskilda löften som de har gett till barnen. De här mötena mellan politiker och medborgare har blivit väldigt populära och kan förhoppningsvis bidra till att fördjupa demokratin. För demokratin handlar ju om så mycket mer än det som händer på valdagen. Det handlar bland annat om ansvarsutkrävande och om dialog mellan folkvalda och dem som de representerar, inklusive barnen. Det handlar faktiskt väldigt mycket om att skapa förutsättningar för att barns drömmar ska få liv.