I vår västerländska välfärd är det lätt att bry sig väldigt mycket om något som vi vet har mindre betydelse. Allt från fotbollslag till trendspaning och TV-serier kan lätt uppta större delen av våra liv. Något som ger betydelse för stunden eller för sin image men som vi alla vet saknar något större värde i långa loppet. Vi har helt enkelt råd att bry oss mycket om något litet. Som ung i dagens Sverige så upplevs detta fenomenet ofta och med stor kraft. Pressen att ha koll på kändisar, musik, fotbollspelare, spritsorter eller designers upplevs viktigare än att t ex klara nästa prov. Och när nästa grej, nästa trend, nästa youtube-fluga kommer, så känner man som ofta som ung idag att man inte har möjlighet att ducka. Antingen är du med eller så är du ingen alls.
Så när några australienska grabbar startar en utmaning i drickande som de skickar ut över Facebook, känner man snabbt igen lukten av grupptryck. Antingen ställer du upp på utmaningen – och mer därtill, eller så är du inte med i den sociala sfären. Man tar hellre emot en förödmjukande inbjudan än ingen inbjudan alls.
Men när denna ström av socialt grupptryck forsar fram så visar det sig att det trots allt finns vissa stenar där vattnet trycks i en ny riktning. Som inte bara låter allt vatten forsa fram och sakta nöta ner dem själva. Det finns stenar som istället väljer att forma om vattnets bana.
22-årige Vilhem Edsmyr hittade en tredje väg, genom att ge en ny utmaning. Han skickar ett sms, där han ger pengar till stöd åt Syriens flyktingar och utmanar på ett neknominerande sätt några vänner att våga göra likadant och filma det. Han kunde valt att dricka framför kameran som alla andra, och han kunde även valt att helt ignorera fenomenet. Men han hittade ett tredje alternativ, att ta det till en ny nivå. Och genast får utmaningen ett positivt värde som sträcker sig långt utanför Facebooks digitala värld, in i verkligheten.
Johan Leidefors, kommunikatör på Erikshjälpen