Har ni sett Kony 2012? Om ni inte har gjort det, så är det är en reportagefilm av organisationen Invisible Children, om ugandiske Joseph Kony som är efterlyst för krigsförbrytelser. Den började spridas över internet i början av mars, och inom några dagar hade miljontals människor världen över sett den.
Filmen har fått mycket kritik, bland annat för att vara förenklande och delvis felaktig. Organisationen som står bakom den anklagas också för att använda mer pengar till film än till hjälp.
Själv blev jag ändå upplyft och inspirerad av att se den. Visst kan man ha en hel del synpunkter på innehållet (och hela Kony-kampanjen) men på många sätt gör den mig glad. Jag blir glad över att det finns människor som faktiskt har en tro på att det går att förändra världen till det bättre. Människor som ser ett behov – och bestämmer sig för att göra något åt det. Något väldigt konkret.
Det är så lätt att stå handfallen inför orättvisorna i världen. Så lätt att känna hopplöshet och tänka ”det spelar ingen roll vad jag gör, jag kan ändå bara hjälpa ett fåtal”. Men det vi gör spelar roll – och faktum är att även små insatser kan göra stor skillnad.
Bra skrivet, Josefine!
Bra Jossan!! Tillsammans är vi många som kan rädda Världen…bit för bit!
Även om man kanske inte kan ställa sig bakom allt… så kan man alltid stå mot orättvisa! Tycker med KONY2012 är härligt inspirerande!