Skrämmande att följa #rasismiskolan

Sveriges radio har inlett en granskning av rasism i skolan. Min förväntan var att få höra om barn som blev mobbade – av andra barn. Men exemplen jag tar del av i sociala medier skrämmer mig mer än det hade gjort. Det verkar lika ofta vara lärarna som står för rasismen i klassrummet.

En kille skriver på twitter: ”En lärare uttalade mitt namn fel & jag rättade henne: ”Eftersom att vi bor i Sverige tänker jag uttala ditt namn på svenska.” svarade hon då.

Flera unga skriver liknande inlägg, om hur deras namn blir ett samtalsämne och en stötesten, om hur de tystas i klassrummet och blir utpekade som bråkstakar. Och kanske ännu värre – om hur lärare inte säger ifrån när de hör rasistiska kommentarer från klasskamrater.

Motiveringen för granskningen är ett stort mörkertal. SR uppmanar lyssnare att under hashtaggen #rasismiskolan dela med sig av sina erfarenheter. Jag följer och bävar. Varför är vi människor så elaka mot varandra? Varför är vi så rädda för varandra och för det som vi tycker är annorlunda? Tänk om vi kunde omfamna nyheter hos människor lika varmt som vi omfamnar ny teknik. Tänk om vi kunde vara lika intresserade av varandra som vi är av oss själva.


Rosemarie Engblom