En vinter för några år sedan reste jag runt i Sydostasien med ett team från organisationen Ungdom med Uppgift. Vi spenderade bland annat en månad i Kambodja. Och just där fick jag se, höra och uppleva saker som jag inte kunnat glömma i första taget. Det var ett helt fantastiskt land (och är!) men många människor är väldigt, väldigt utsatta.
När jag kom hem den våren var det med en oro i kroppen. Jag minns att jag tänkte att ”jag måste få göra något för de här människorna”. Frågan var bara vad. Känslan av otillräcklighet var stark. Vad jag än gjorde skulle det inte vara nog.
Den där oron släppte aldrig riktigt taget. Jag vet inte om det var den som gjorde att jag sökte jobb på Erikshjälpen, men den spelade säkert in. Längtan att få göra något konkret för andra. Då visste jag inte att Kambodja var ett land där Erikshjälpen jobbade mycket aktivt, och t.o.m skulle komma att utöka sina insatser.
Och vet ni vad – i vår har jag faktiskt fått vara med och göra något konkret för just Kambodja. Den senaste månaden har jag jobbat en hel del med Eriksdagen, som firades i Erikshjälpens second hand-butiker för en dryg vecka sedan. Under den här dagen lyckades butikerna med medarbetare, gåvogivare och kunders hjälp tillsammans samla in hela 1,8 miljoner. Pengar som ska gå till Erikshjälpens arbete för att stoppa människohandel och övergrepp mot barn i Kambodja. Miljoner som verkligen kommer att göra skillnad!
På ett personalmöte i går pratade vi en del om att brinna för det man gör. Att känna engagemang för sitt jobb. Det är inte alltid man gör, inte ens här. Men när jag har suttit med trycksaker, nyheter och bilder både inför och efter Eriksdagen kan jag ärligt säga att jag känt både glädje och engagemang!
Jag och dottern i Kambodja 2010. Är tacksam över att ha fått vara med på ett litet hörn och samla in mer än 1,8 miljoner till Erikshjälpens arbete för att skydda Kambodjas barn.