Det var förra veckan en tidig morgon på bussen. Jag fick en spontan-kram av en tonårsgrabb. Vi hade setts dagen innan på ”Viktiga barn och ungdomar” där jag är ledare och han är deltagare. En verksamhet för rörelseglädje och ökat självförtroende hos barn och ungdomar. Målgruppen är de unga som kämpar med övervikt och fetma. Kungsportens friskvård har samarbetat med landsting, kommun och andra föreningar och organisationer genom åren. Allmänna arvsfonden har funnits med som finansiär. Många ideella kommer från Kungsportskyrkans medlemmar även om flera ledare också varit tidigare deltagare och även föräldrar. Detta är ett unikt och fantastiskt arbete. Som citatet säger ”du kanske inte kan förändra världen men du kan förändra världen för en människa”. Precis så är det här. Flera av deltagarna har erfarenheter av mobbning och former av diskriminering. Deltagarna är alltså en grupp med flera behov. Oavsett om det är bollsport eller ett pass med kickboxning så handlar det om rörelseglädje. Alla får vara med. Ökat självförtroende är naturligt för dem som deltar och tar emot både uppmuntran och utmaning. Individuella utvecklingsmål sätts upp och personliga relationer byggs med ledare. Ledare är ett undermåligt ord för dessa förebilder.
Samtidigt säger en del att föreningslivet inte är det hetaste ämnet idag. Att engagera sig för andra verkar vara ett uppdrag för eldsjälarna. Sedan när slutade vi att värdera engagemang i föreningsliv? Och Varför? Vårt engagemang är ju grunden för samhället. Vårt samhälle byggdes upp av föreningslivet och tidigare generationers engagemang utan ekonomisk vinning. När majoriteten av ideella är pensionärer så har vi förmodligen vår största utmaning framför oss. Om alla verksamheter tappar ideella krafter och istället börjar kosta så blir det en politisk fråga. När allting kostar pengar är steget nära till profiten som målsättning istället för ideologin eller den värdebaserade verksamheten. Tänk dig ett samhälle där alla verksamheter drivs med ekonomisk vinning. Det vore döden för demokratin så som vi känner den. Alltså – Vi måste bli bättre på att tala om värdet av ideellt engagemang i föreningsliv och organisationer. Våra secondhand butiker vore ingenting utan våra ideella krafter. Där är det som vi säger – Din tid behövs!
Svaret på första frågan. Vad är anledningen till spontankramen? Jag tror att det handlar om ett resultat av investerad tid och närvaro. Varsågod alla politiker och myndigheter. Skriv gärna upp denna slutsats. Vill vi se fler spontana kramar av tonårsgrabbar i vårt samhälle? Då måste vi investera av vår tid och närvaro.