Senaste veckorna har varit fyllda av intensivt strategiarbete. De senaste åren har vi på programavdelningen nämligen arbetat med att ta fram vad vi kallar landstrategier, det vill säga ett strategidokument för de programländer där vi arbetar. I strategierna gör vi analyser av barnrättssituationen, civilsamhället, vilka risker som finns och Erikshjälpens roll. Men framförallt sätter vi upp mål för vad vi önskar se för resultat inom de närmsta fyra åren. Under de senaste veckorna har vi arbetat med att revidera och skriva nya strategier och än är arbetet inte riktigt färdigt.

Strategiarbete kan ju låta ganska tråkigt, torrt och långt ifrån de barn som våra projekt riktar sig till. För min del har arbetet innefattat en hel del inläsning men även interna diskussioner och samtal med samarbetsorganisationer. Tillsammans försöker vi hitta de bästa vägarna för att nå så bra resultat som möjligt. Vi vill skapa en förändrad värld där barns drömmar får liv.

Under vägens gång är det lätt att fastna i ordformuleringar och klura på bästa sätt att ställa upp mål och resultat. Då är det extra viktigt att påminna sig själv om de resultat vi redan kan se på flera håll i våra projekt. Det vi vill göra med strategierna är att förstärka dessa resultat ytterligare.

Jag tänker bland annat på Mozses, en 13-årig pojke i Marghita, Rumänien, som genom att delta i ett After-school projekt och få hjälp med sina läxor och extra undervisning i ämnen han behöver mer stöd inom, har gått från hög frånvaro i skolan till att nu vara en av topp tio i sin klass. Hans föräldrar har börjat förstå vikten av utbildning och stöttar honom därför i att gå i skolan istället för att arbeta under dagarna.

Jag tänker också på Natasha, 15 år som har en psykisk och fysisk funktionsnedsättning och är placerad på institution i Vitryssland. Natasha fick i samband med placeringen panikattacker och utvecklade ett aggressivt beteende mot sin omgivning. Genom arbetet som drivs på institutionerna för att förbättra vård och rehabilitering började Natasha delta i olika kreativa aktiviteter, bland annat målning. Målningen hjälpte Natasha att bearbeta sin situation och blev ett redskap för att kunna uttrycka tankar och känslor. Hennes panikattacker och aggressiva beteende dämpades och hennes språk utvecklades också. Tidigare hade hon problem med uttal och stamning.

Det finns flera andra exempel också som man kan lyfta fram och därför tänker jag att det är oerhört viktigt med strategiarbete för att på ett så strategiskt sätt som möjligt kunna angripa ett problemområde där vi önskar skapa en förändrad situation. Men vad som är ännu viktigare är ju vilka resultat vi ser genom vårt arbete. Om vi ser att resultaten blir bättre så innebär det att vårt strategiarbete leder till önskat resultat. För det är just det vi vill. Skapa så bra förutsättningar som möjligt för att ge barn rätt till utbildning, hälsa och trygghet och skydd.

 

Bild: Mozses tillsammans med sin mamma och sina syskon. FCE, Marghita