När jag var åtta år gammal fick vår familj besök av ett holländskt filmteam. De skulle göra en dokumentärfilm om min mamma – en svensk konstnär och hur vi firade jul. Detta skulle sedan sändas under en timma i holländsk tv på julafton. Filmteamet hade en klar bild över inslagen i vårt julfirande. Halmslöjd, häst och släde, sång vid pianot, pepparkaksbakning, granpåklädning och julevangeliet fanns med i manuset. Välregisserat in i minsta detalj. Vad som inte kom med på filmen utan klipptes bort var att mina och syskonens halmbockar var så spretiga så att vi fick ställa dit köpta julbockar istället, att de brända pepparkakorna utgjorde en klar brandrisk och min lillebrors frenetiska visslade på Dallas signaturmelodi medan vi klädde granen. Jag vet inte hur många tagningar det krävdes för att få det ”perfekt”. Slutresultatet – stämningsfullt och ganska långt ifrån sanningen.
Det hade så här i efterhand varit roligt att få se en ”barnens cut” av detta. Säkerligen en helt annan version. Kanske inte lika förutsägbar heller…
Jag gillar att Erikshjälpen sätter barnen i fokus. Grundsynen är inte i första hand att barn är offer, utan intelligenta, unika och kreativa individer med en inneboende vilja att förändra sina liv till det bättre. Om de bara får chansen. Barn har också rättigheter och bör tas på allvar och lyssnas till. Erikshjälpens slagord är ”Erikshjälpen ger liv åt barns drömmar.” Kanske stora ord, men det är ambitionen och det vi ständigt arbetar för, att med er hjälp utgå från barnen och barnens egna drömmar.
Och med handen på hjärtat hade det kanske inte blivit så stämningsfullt med Dallas signaturmelodi på julafton kanske men… Barn är barn även när kamerorna är avstängda och tack gode Gud för det!