När jag är ute och springer brukar jag lyssna en hel del på olika poddar och radioprogram. ”Kropp & själ” i P1 är en av favoriterna – och häromdagen lyssnade jag på ett avsnitt som heter ”Världens bästa förälder” och bland annat handlar om barn och barnuppfostran.
I det här programmet intervjuas barnläkaren och 8-barnspappan Lars H Gustafsson om begreppet ”childism” och vad det kan innebära att ha ett barnperspektiv.
Han menar att barnperspektiv har blivit ett modeord, något väldigt många använder i dag. Men att barnperspektiv och barnets perspektiv egentligen är helt olika saker.
”Folk säger: här gäller det att ha ett barnperspektiv. Men det är egentligen ett vuxenperspektiv, för det är jag som vuxen som tänker vad som är bra för barn. Jag har kanske inte träffat några barn eller pratat med barn om det. Därför bör man skilja mellan barnperspektiv och barnets perspektiv. Barnets perspektiv – då måste vi prata med barnen och höra vad de faktiskt har att säga”, säger han.
Han berättar också att childism (som från början är ett amerikanskt begrepp) tar det hela ytterligare ett steg längre. En så kallad ”childist” ger barnen inflytande, låter dem vara med och förändra och verkar för att barnets perspektiv ska få ett ökat genomslag i samhället.
På Erikshjälpen har vi de senaste åren pratat mycket om just det här med att göra barnen mer delaktiga. För att veta vad veta vad barnen behöver – ja, då måste vi helt enkelt fråga barnen! Och kanske är det ofta barnen själva som är de bästa problemlösarna? I flera länder jobbar vi med barnrättsgrupper och barnparlament, där barn, utöver att lära sig om sina rättigheter, också får vara med och påverka på riktigt.
Här finns en artikel som visar vad resultatet kan bli när barnen får vara med och förändra samhället.
Och radioprogrammet i sin helhet kan du lyssna på här.