Under de senaste dagarna har nyheten om den fruktansvärda tyfonen Haiyan nått ut över världen. Det är fortfarande svårt för någon att ge en klar bild av förödelsen, men de första rapporterna pekar på 10 000 tals döda. Situationen är akut och därför känns det bra att katastrofen får stort utrymme i de svenska medierna.
Just nu genomförs stora insamlingar som jag hoppas kommer att ge goda resultat och lindra lidandet för de drabbade.
Men vad händer egentligen på Filippinerna just nu?
Hur kommer de insamlade medlen att användas?
Vid en katastrof sätts ofta stora delar av samhällets grundläggande infrastruktur och system ur spel. För att effektivt kunna genomföra en insats är det därför absolut nödvändigt att alla inblandade organisationer, myndigheter och målgruppen arbetar tillsammans. Gemensam planering och koordinering för alla inblandade aktörer ökar effektiviteten och säkerställer att hjälpen snabbt når ut till de värst drabbade. När den akuta krisen är över och medierna inte längre rapporterar fortsätter arbetet med att långsiktigt förbättra områdets motståndskraft mot framtida katastrofer.
För att ge en bild av vad som just nu händer på Filippinerna tänkte jag berätta hur Erikshjälpen, tillsammans med indiska organisationen EFICOR, arbetade efter cyklonen Phailins framfart i Indien, som drabbade den östra kusten för bara en månad sen. Då biståndsorganisationernas arbete vid katastrofer styrs av internationella riktlinjer kommer insatserna till stöd för de som drabbats av Haiyan att genomföras på ett liknande sätt.
Med vindhastigheter på uppemot 60 m/sek och stora regnmängder drog cyklonen Phailin in över Indiens östra kust den 12 oktober 2013. En massiv evakuering av närmare 1 miljon människor innebar att antalet dödsfall minimerades. Men i stormens spår konstaterade myndigheterna i Odisha enorma skador på infrastruktur, skador på fler än 400 000 bostäder och att totalt 13,2 miljoner människor i distriktet på något sätt berörs av skadorna efter Phailin.
Ett team från EFICOR reste till Odisha redan innan cyklonen nådde land för att på plats kunna delta i övergripande koordinering och planering tillsammans med delstatsmyndigheterna och andra biståndorganisationer. Varje organisation tilldelades ett område för vidare behovsbedömning och senare genomförande av katastrofinsats.
Efter två dagars möte reste teamet från EFICOR ut för en mer omfattande bedömning av situationen i Ganjam district. Under tre dagar besökte teamet sju byar, träffade ansvariga myndigheter på distriktsnivå och planerade hur insatsen skulle genomföras.
Den 18 oktober skickade EFICOR ansökan och budget för den första fasen av insatsen till Erikshjälpen. Med grund i EFICORs egna analys av situationen föreslogs en insats för akut nödhjälp till 2000 familjer i Ganjam distriktet. Insatsen innefattade mat och förnödenheter för att överbrygga den akuta situation som drabbat ett stort antal familjer. Efter godkännande från Erikshjälpen och övriga finansiärer påbörjades insatsen omgående.
Under hela insatsen för akut nödhjälp fortsätter EFICOR att vara delaktiga i olika koordineringsmöten på delstats och distriktsnivå. Då stora delar av samhällstrukturerna fallerar vid katastrofer är det av yttersta vikt att alla genomförande organisationer och myndigheter arbetar tätt tillsammans. Mötena säkerställer att man inte missar några områden och man minskar även risken för duplicering av arbetet.
Några veckor efter katastrofen påbörjade EFICOR tillsammans med befolkningen i de berörda byarna planering för en återuppbyggnadsinsats. När det akuta behovet av mat och förnödenheter har mättats vill vi även vara med och arbeta för en normalisering av situationen.
I detta fall önskade byborna stöd för att själva kunna återställa en del av skadorna efter cyklonen. EFICOR föreslog ett program som innebär att målgruppen får ersättning för att själva reparera vägar, fiskeredskap och rensa de vattenansamlingar som snabbt kan bli en grogrund för sjukdomar. Via detta program får målgruppen en inkomst samtidigt som en del av infrastrukturen i byarna återställs. Indiska myndigheter har lovat att ge stöd till återuppbyggnad av bostäder och denna komponent täcks därmed inte av EFICOR/Erikshjälpen.
Denna andra fas av arbetet kommer att pågå under perioden december 2013-mars 2014.
Under genomförandet av insatsens andra fas kommer en djupare analys av områdets motståndskraft mot katastrofer att genomföras tillsammans med målgrupp och andra aktörer. Efter mars 2014 kommer en mer långsiktig insats påbörjas för att säkerställa att området har förutsättningar att hantera kommande katastrofer på ett bättre sätt.
Med detta blogginlägg har jag utifrån exemplet i Indien försökt beskriva hur vi som biståndsorganisationer arbetar när en katastrof inträffat. Även om koordinering och planering tar tid och resurser så är dessa element en absolut förutsättning för att kunna ge bästa möjliga stöd i en situation där många av samhällets grundläggande funktioner är satta ur spel.
Vid insatsen efter katastrofen i Indien användes 8 % av budgeten för administration.