Kärlek övervinner kulturkrockar

Praktikant Andreas Yngvesson bloggar:
Att befinna sig i ett främmande land leder till kulturkrockar, kulturkrockar som jag och min praktikantkompis Otto Jern har välkomnat med öppna armar. Vi har haft praktik på ett rehabiliteringscenter för gatubarn utanför staden Mbarara i Uganda. Förutom de ”vanliga standardkrockarna”, som hygienmetoder, vattenbesparingar, tvätta kläder för hand och diverse insektsattacker i vårt sovrum, så har vi även bockat av några andra annorlunda händelser.

Bröllop: Under vår första vecka blev vi bjudna till ett bröllop. Detta bröllop ägde rum i en förort till Mbarara och det visade sig vara ett stort bröllop med ca 350 gäster i kyrkan. I förorten är vita fortfarande ganska ovanligt. Bröllopet var trevligt och vi blev bjudna hem till parets separata mottagning och här var vi hedersgäster och satt längst fram bredvid brudparet. Det kändes underligt att bli utsedd till hedergäst utan att ens veta vad brudparet hette.

Chaufförer: På centret där jag är placerad finns en bil tillgänglig och Otto och jag har blivit skolade att köra i ett land där alla kör på vänster sida, tutar minst en gång i minuten och hälsar glatt på varandra hela tiden med helljuset. Vi kör bara när det är nödvändigt, men många människor vänder sig en extra gång när de ser en pick-up med åtta afrikaner på flaket, sju i bilen och en mzungu (vit person) vid ratten.

Begravning: Jag skjutsade en av mina handledare till hans 97-åriga fasters begravning. Jag förberedde mig för detta som man gör i Sverige och åkte dit med ett nedstämt humör. Men ack så fel jag hade. På en ugandisk begravning spelar man popmusik med stora högtalare och hela byn samlas för att äta lite matooke, ris och bönor. Inte så sorgligt som jag trodde att tillställningen skulle bli.

Get-ägare: Jag och Otto är numera stolta ägare till getterna Freja och Memphis. Detta hände genom att Otto en gång när vi samtalade med vår handledare kläckte ur sig: -”Hur coolt hade det inte varit att äga ett par getter?” Sagt och gjort! Vi gick till granngården och köpte två tvillinggetter. Getterna tillhör numera rehabiliteringscentret Amagara Masya och vi har även nu en hane, vid namn Roland, för att Amagara ska kunna föda upp fler getter.

Mottot här på Amagara Masya är taget från bibeln och lyder ”Love Reigns Supreme”(Kärlek övervinner allt). Detta är en lärdom jag alltid kommer att ha med mig. Kärlek är det största vi har och med den övervinner man allt. Med kärlek får de före detta gatubarnen här på centret en ny chans i livet och med kärlek övervinner den svenska praktikanten lätt de ugandiska kulturkrockarna med ett leende på läpparna.


Andreas Yngvesson, praktikant på rehabiliteringscentret Amagara Masya mellan Februari- Juni 2013