Ge en människa en fisk och hon är mätt för dagen, lär människan att fiska och hon är mätt för livet….
Jag har under senare år fått möjlighet att sätta mig in i hur biståndsarbete verkligen fungerar. Om man inte är insatt i problematiken bakom är det lätt att bara se de akuta behoven och tro att bara man ger hungriga människor mat och vatten så är alla problemen lösta. Men riktigt så enkelt är det ju inte. Erikshjälpen arbetar förvisso med katastrofbistånd också och ger akut hjälp, men betonar framför allt det långsiktiga arbetet.
Jag nåddes en dag om en berättelse från Indien där en änka endast 28 år gammal hunnit med att föda tio barn, varav hälften av barnen dött i gulsot. Mannen i familjen blev apatisk när familjen förlorade två barn inom en månad så han åt inget och dog även han. Där fäller jag en tår. Bedrövad till mods och samtidigt fast besluten att fler människor ska få medicin i rätt tid nästa gång. Samtidigt vet jag att det inte bara räcker med att ge medicin, det är inte själva roten till problemet. Genom att utbilda barnen och ge dem större insikt om sina rättigheter kan de få bättre förutsättningar in i arbetslivet, jobb och inkomst, så de inte behöver gifta bort sina döttrar vid alldeles för tidig ålder och själva kunna köpa sig medicin vid behov. Genom att stärka barnens självförtroende som de bland annat får när de har möjlighet att påverka sin egen situation, uppmuntra till utbildning och ge dem redskap att själva förbättra sin situation kommer världen förändras. Det är vid roten till problemen som vi måste fokusera vårt arbete.