Det svenska debattklimatet kring nöden och behoven vi ser runtomkring oss blir mer och mer polariserat. Man förväntas vara för eller emot asylrätt, gränskontroller, invandring och IS i samma andetag. Samtidigt pågår diskussioner om klimatkriser, tiggeri och könsstympning. Rädsla för terrorbrott och hatbrott.
När allt kastas mot en på samma gång är det inte konstigt att man har svårt att hantera det. Det känns övermäktigt. Man behöver andrum. Det går inte lösa alla problem, inte över en natt, och orsakerna är komplicerade och svårtydda.
En sak som jag ändå kunnat landa i är att jag kan göra det lilla. Jag kan så ett litet frö i medmänniskan jag möter. Om det så är en medmänniska som sitter med pappmugg på gatan eller medmänniska som skriver hatiska inlägg på Facebook – så kan jag försöka göra något litet där och då.
Sedan kan jag även göra något långsiktigt och då tror jag att det bästa är att överlåta och supporta organisationer som har mer koll på läget, mer tid och mer kompetens än jag. Jag blir så imponerad varje dag när jag hör vad mina kollegor på Programavdelningen på Erikshjälpen åstadkommer i lokala projekt runt om i världen. De är verkligen med och förvandlar världen till en bättre plats – på ett långsiktigt och hållbart sätt.
Jag tror att mina kortsiktiga men viktiga handlingar behöver lite mod och mycket hjärta. Jag tror även att de långsiktiga initiativ jag väljer att stödja behöver tankekraft och pengar. Du och jag kan bidra med allt detta, i någon form.
När vi säger att Sverige är fullt eller att tiggare inte har rätt att be om hjälp så behöver vi fundera på om det är flyktingarna och EU-migranterna som verkligen är problemet – eller snarare vårt sätt att hantera situationen. Det finns organisationer och kommuner som skulle kunna göra mycket mer för dessa utsatta människor, både de som flyr hit och de som är kvar i sina hemländer, om de får medel och möjligheter.
Konstigt nog omfördelar politikerna medel som skulle gått till internationellt bistånd till flyktingsituationen i Sverige istället, vilket i långa loppet leder till fler flyktingar. Pengar som kunde hjälpt kommuner och organisationer att hjälpa fler flyktingar i Sverige skickas istället till Turkiet utan större förbehåll. Svenskar väljer att rösta på ett främlingsfientligt parti när människor från andra kulturer behöver oss som allra mest.
Vi skulle kunna klara av detta, vi kan stå upp för de ideal som Sverige stått för genom historien, solidaritet och jämlikhet. Vi kan öppna våra gränser och hjälpa många fler flyktingar. Med långsiktiga och kortsiktiga initiativ. Med hjärta och hjärna. Om vi vill.