
I Habo råder det febril aktivitet. Om ett par veckor öppnar Erikshjälpen en butik på orten. Second hand-butiken som drivits av Smyrnaförsamlingen, ska nu i samarbete med Pingst bli Erikshjälpen. Jag träffar vår regionchef Joakim, som precis kommer ut från lagret och som förundrat höjer på ögonbrynen och konstaterar att volontärerna jobbat på i en rasande fart. Han är imponerad.
Butiken ska målas om och fräschas upp och snart kommer nya hyllor, som ska fyllas på med nya spännande prylar, böcker, kläder, samlarföremål, ja allt möjligt, var och en på sin plats. Men först ska alla befintliga gjejer plockas undan. Här packas det. Flyttas och kategoriseras.
Några damer jag träffar är på mycket glatt humör. De är för länge sedan klara med sitt tilldelade område, förklarar en av dem nöjt, så de har fått hjälpa till här borta istället.
När jag frågar en av damerna om det går bra att jag tar en bild, skrattar hon och säger, du skulle ha kommit för en stund sen, när jag hade den här snygga hatten på mig, säger hon och visar mig sin mobil, där hon samtidigt nöjt konsterar att hon fått flera likes på Instagram.
Kristina, som volontärarbetat under två år berättar varför hon är volontär:
– Det känns jätteroligt när man tänker på vad det går till. Det känns meningsfullt på många sätt.
– Ja, man måste ha nåt att göra när man är pensionär, fyller Eldbjörg i, som arbetat i kassan i cirka ett år. Kundkontakten är roligast!
Ingrid heter den tredje damen. Hon tycker det ska bli roligt att få klä upp dockan igen.
– Ja, du får komma tillbaka när butiken öppnat, då kommer den ha fina kläder på sig. Ibland får man klä om den flera gånger under samma dag, sånt drag är det i butiken. Men det är ju bara roligt att kläderna går åt, säger hon och skrattar.
En kopp kaffe får jag också innan jag går. Vilket varmt, gott gäng jag fått träffa. Jag blir så uppriktigt glad i hjärtat. Det är något fint med att dela med sig av sin tid. Och vilken bra sak att ha gemenskap kring, allt överskott går till behövande. Jag har alltid gillat detta med second hand. Ja långt innan jag började på Erikshjälpen har jag tänkt, ”när jag blir pensionär, då ska jag bli butiksvolontär”. Men varför vänta tills dess. Tror inte jag kan hålla mig borta så länge!
Det är precis vad jag har blivit nu, pensionär alltså, och jag har även blivit volontär, erikshjälpen seconhand i Åkarp.
Det behövs fler folk så häng på du också 🙂
Bra alla behövs. Jag är också pensionär och volontär. Jag hjälper föräldralösa barn och AIDS sjuka i Sydafrika – min viktigaste uppgift hittills. Läs gärna med på http://www.sydafrikanu.se