Jag återkommer ständigt i tankarna till klassrummet i Benin, till mötet med föräldraföreningen, som jag träffade på en resa jag gjorde i höstas. I ett hörn av klassrummet satt några av de äldre barnen på skolan. Efter att vi bett dem flytta fram satte de sig på en av skolbänkarna i mitten av rummet.
De bar på en berättelse som var både nedslående och upplyftande på samma gång. Dessa 12-13-åringar berättade för oss att de har vänner som de räddat från tvångsgiftermål. Det är en stor tragedi att det händer, varje gång en flicka tvingas gifta sig mot sin vilja, och själv bli mamma tidigt. Men det är en stor glädje att barnen här har blivit så medvetna om sina rättigheter och så styrkta att de vågar agera när de ser något som bryter mot dessa rättigheter.
Genom vår samarbetspartner i Benin arbetar vi för att fler barn ska få gå i skolan, och framför allt för att fler flickor ska få göra det. Genom speciella barnklubbar får barnen lära sig om sina rättigheter och diskutera dem. De håller koll på sina kompisar, och när någon varit borta från skolan för länge, kollar de vad som hänt. Om de behöver det tar de hjälp av någon vuxen, exempelvis skolans rektor.
Att barn själva kan stå upp för sina rättigheter, och hjälpas åt, är en stor vinning i vårt arbete. Det är detta vi brinner för.